I dag presenterades utredningen Återstart för kulturen – återhämtning och utveckling efter coronapandemin, som föreslår en satsning på 3,9 miljarder kronor för att främja återstarten av kulturen.
Den 30 september presenterades utredningen Återstart för kulturen – återhämtning och utveckling efter coronapandemin som utförts på beställning av regeringen. Kultur- och demokratiministern Amanda Lind fick i dag ta emot slutbetänkandet av utredaren Linda Zachrison.
– Återstartsutredningen blir nu ett strategiskt viktigt verktyg och en bra utgångspunkt i den återstart av Sveriges kulturliv som vi står inför. Det känns väldigt glädjande att ta emot detta betänkande och fortsätta arbetet, där kulturbudgeten för nästa år är en pusselbit. Kulturens kris är inte över med publiklättnaderna, nu behövs uthållighet och gemensamma krafttag framåt, säger kulturminister Amanda Lind.
Linda Zachrisson som bär rollen som regeringens särskilda utredare, har haft i uppdrag att lämna konkreta förslag till regeringen på insatser som kan hjälpa till att starta upp, återhämta och utveckla kultursektorn.
Bland dessa presenterads i dag en rad förslag på hur kulturlivet ska komma på fötter igen och totalt rör det sig en satsning på 3,9 miljarder kronor under åren 2022-2024, följt av ett permanent stöd om 760 miljoner årligen.
– Pandemin har varit ett historiskt hårt slag för hela kultursektorn med konsekvenser som kommer att märkas länge. Det är viktigt att inte bara tänka på själva återstarten utan att också ta höjd för utveckling framöver, säger utredaren Linda Zachrisson.
Nedan följer en sammanfattning av de förslag som utredningen har kommit fram till:
Möjliggör kulturens återstart
Utredningen föreslår att regeringen inför återstarts- och utvecklingsstöd till både konstnärer och kulturverksamheter under 2022 och 2023. För att locka fler att ta del av kultur när restriktionerna lättar bör ett stimulansstöd införas i form av kulturcheckar. Utredningen föreslår även förstärkta stöd till scenkonstallianserna och musikarrangörer.
Stärk de ekonomiska förutsättningarna långsiktigt
De ekonomiska villkoren för kulturens aktörer har länge varit svaga och har ytterligare försvagats till följd av pandemin. Utredningen föreslår att de statliga stöden till den fria kulturen, konstnärer, kultursamverkansmodellen och civilsamhällets organisationer ökar permanent.
Stärk internationellt utbyte och samverkan
Utredningen ser behov av att främja svenska kulturaktörers möjligheter att verka internationellt. Stödet för internationellt kulturutbyte föreslås därför öka permanent. Utredningen föreslår även att det införs ett särskilt stöd för medfinansiering av svenskt deltagande i EU-programmet Kreativa Europa.
Anpassa trygghetssystemen
Pandemin har synliggjort flera hinder som försvårar konstnärers tillgång till samhällets trygghetssystem. Regeringen bör utreda hur statliga stipendier ska hanteras i trygghetssystemen och ge Försäkringskassan i uppdrag att utveckla informationen om vad som gäller vid sjukdom och föräldraskap till de många konstnärer som är egenföretagare eller har en kombination av flera inkomstkällor och anställningsformer.
Ta tillvara digitaliseringens möjligheter
För att ta tillvara den digitala utveckling som skett under pandemin och möta de utmaningar som digitaliseringen medför föreslår utredningen att regeringen genomför en omfattande satsning på digitalisering av kulturarvet, tillsätter en utredning om nationell samordning av bibliotekens utlån av eböcker och beslutar om kompetenshöjande insatser inom upphovsrätt.
Förbättra förutsättningarna för kulturella och kreativa näringar (KKN)
Utredningen ser ett behov av att stärka förutsättningarna för företag i de kulturella och kreativa näringarna. Regeringen bör införa ett incitament för film- och tv-produktioner i Sverige om 300 miljoner kronor per år. Utredningen föreslår även ett exportstöd för KKN och lämnar flera förslag till hur samordning och kunskapsuppbyggnad om KKN kan stärkas inom flera politikområden.
Stärk kulturskolan och kultur i skolan
Kulturskolan och kultur i skolan är centralt för barn och ungas möte med kultur. Utredningen föreslår att statliga utvecklingsbidrag till Kulturskolan inrättas permanent. Regeringen bör även tillsätta en utredning som analyserar behovet av ytterligare statliga insatser för att stärka kulturskolan. Utredningen föreslår även att Skolverket får i uppdrag att främja utbytet mellan kultursektorn och skolväsendet.
Bredda deltagandet och minska snedrekryteringen i kulturlivet
Utredningen föreslår att Myndigheten för kulturanalys får i uppdrag att analysera orsakerna till det ojämlika deltagandet i Sveriges kulturliv. Vidare bör Kulturrådet få i uppdrag att genomföra seminarier för att främja arbetet med breddat deltagande och mot snedrekrytering.
Utveckla kulturpolitikens inriktning
Utredningen föreslår att regeringen tar fram en färdplan för filmpolitiken och tillsätter utredningar om dels kultursamverkansmodellens utveckling, dels förutsättningarna för att inrätta en kulturstiftelse med finansiering från staten och näringslivet. Utredningen föreslår också att staten finansierar en nationell plattform för utställningsaktörer inom bild och form.
Nu är det dags att flytta fram positionerna i musikbranschen. I vår kommer Musikerförbundet att förhandla för att få fram bättre villkor för alla våra medlemmar. Svaren på nedanstående enkäter är viktiga för att förstå vilken utveckling du som står på scenen (musiker, artist, DJ, ljudtekniker m.m) vill se.
Passa på att ge både dig själv och musikbranschen en julklapp i år! Genom att värva en betalande medlem till Musikerförbundet får du en gratis månad på ditt medlemskap.
Workshopen ger utrymme för att dela och diskutera mer djupgående erfarenheter om turnéer och psykisk hälsa bland professionella musikkonstnärer i musikbranschen. Personliga eller mer specifika fall kommer att speglas, och psykologisk input tillhandahålls av Anne Löhr som är klinisk psykolog. Anne kommer också att ge råd om mer individuella, fallspecifika praktiska övningar och coachningsmetoder.