Se dig om efter ett nytt jobb om du skriver musik till film och reklam, säger forskare. Shimon, Emily Howell och AIVA är alla digitala kompositörer. Shimon är även marimbaspelare, med fyra armar. Digitaliseringen förändrar världen på ett sätt som vi inte kunnat förutspå, skriver Tommy Kaså.
Hur ska vi förhålla oss till artificiell intelligens (AI) och den nya digitala tekniken, som forskare beskriver som den största förändringen i mänsklighetens historia? Den är här nu. Redan nu, inte imorgon. Och enligt McKinsey Global Institute går utvecklingen 3 000 gånger snabbare än den industriella revolutionen.
Ska vi stoppa utvecklingen? Klart vi inte kan. Vi har genom åren gjort vissa försök att stoppa musikteknikutveckling för att det hotat befintliga musikjobb. Teknikens väg framåt går inte att hindra, men väl att påverka.
En sak kan vi slå fast redan nu. Det finns inget som talar för att vi kommer att höra skillnad på mänsklig eller digitalt komponerad musik. Redan nu ligger det musik på hitlistor skapade med AI, åtminstone i samarbete med fysiska musikskapare.
Den digitala utvecklingen går snabbt även vad gäller gestaltningen av komponerad musik. Snart har vi AI som in i minsta detalj härmar en levande musiker med hens personlighet, timing och anslag. Du kan exempelvis sitta vid pianot och bli ”artistiskt humaniserad” av det inbyggda AI-stödet. Förutom tidsenliga gestaltningar kommer AI att kunna skapa oväntade kombinationer, typ en pianosats av Mozart framförd med Elton Johns personliga spelstil.
Även här strävar en efter att klara det så kallade Turingtestet, det vill säga att det mänskliga örat inte kan avgöra om det är en maskin eller människa. AI-datorer är bra på att med sin artificiella intelligens och utifrån stora mängder inmatad information analysera och härma mänsklig förmåga.
Och utvecklingen går fort. Tänk dig ett extremt snabbväxande barn som ständigt ökar sin intelligens genom att, så att säga, se och pröva. (Finns det egentligen någon gräns? Forskarna talar om en kommande generell intelligens i cyberrymden. Lite spooky …) En AI-robot kan snart vara bättre på att komponera som Vivaldi än Vivaldi själv. Inte minst avsevärt mycket snabbare.
Men Vivaldi kanske tröttnade på att komponera som en Vivaldi. Han ville utvecklas. Även detta går naturligtvis att skapa med AI – en robot som utvecklas som kompositör på ett typiskt mänskligt sätt. Och det relativt enkla i att skapa mer oväntade utfall kan bli spännande. En skulle till exempel kunna programmera roboten att utvecklas som kompositör från Vivaldi till Chick Corea. Där, någonstans i gränslandet, kanske nya intressanta kompositioner uppstår. Som det brukar heta: det är bara fantasin som sätter gränser.
Sedan länge har datorer varit verktyg för mänskligt musikskapande. Vem minns inte Atari 1040 med inbyggt MIDI-interface? Snart finns det mer utvecklade AI-stöd även i musikprogram som Cubase, Pro Tools, Logic, Garageband etc. En inbyggd kreativ partner i låtskrivarprocessen. Låt AI-stödet höra musik som liknar den du vill skapa. Som en direkt respons komponerar roboten nya melodier, harmonier eller rytmer som ni sedan i fortsatt samarbete kan färdigställa.
Den artificiella intelligensen kommer att dyka upp på många sätt och i många olika sammanhang. Allt ifrån ren AI-skapad musik till många olika samarbeten mellan maskin och människa. Nu kan snart Kikki Danielsson skriva sin egen musik hemma i sovrummet, liksom andra artister som inte skrivit sina egna alster. De kan mata in sina egna hits och AI levererar helt nya låtar i samma anda. Eller varför inte låta en AI-robot skapa en digital sångröst av Veronica Maggios röst eller få fram en helt ny originalröst genom att sammanfoga Ariana Grandes stämma med Tommy Körbergs?
SVT kan driva Mello vidare med endast originallåtar från sin egen musikrobot. Spotify kan signa artister som får originalmusik direkt från Spotifys AI-digitala låtskrivaravdelning i Paris. (En del spellistor är redan autogenererade med AI). Google kan sälja AI-skapad licensfri originalmusik till alla miljoner människor som dagligen lägger upp videos på Youtube. Majorförlagen och skivbolagen kan också äga AI-genererade originalkompositioner. Alla kan äga sin egen musik.
En ren AI-komposition har inget skydd i den svenska upphovsrättslagen. Det står att det måste vara en människa som skapat verket. Hur ska vi förändra upphovsrätten? Ska AI-robotar få upphovsrätt? Eller ska ägaren till roboten få rätten? Ska djur också få upphovsrätt? Det har hänt att djur målat tavlor.
När det gäller djur och upphovsrätt till fotografier finns ett intressant exempel. Naturfotografen David Slater lånade ut sin kamera till en apa som tog selfies. Fotografen hävdade upphovsrätt till bilderna men fick avslag. En av tidskrifterna som publicerat bilderna hävdade istället att apan borde få upphovsrätt och att David Slater gjort sig skyldig till upphovsrättsintrång. Även det blev avslag.
Förstår vi vidden av det som är på gång? Mänskligt artistiskt hantverk kommer förmodligen att konkurreras ut av digitalt överglänsande artistiskt hantverk. Så länge vi tycker om den nya musiken – att den sätter igång vårt belöningssystem – kommer vi att vilja lyssna på den. Musikneuroforskningen har visat på vilket sätt vi förändrar musiksmak och musikpreferenser över tid.
Vilka jobb kommer att finnas kvar? Hur ska vi fördela arbete och resurser i framtiden och vem ska arbeta? Diskussionen om medborgarlön har redan tagit ny fart. Vilket samhälle vi vill ha framöver? Teknikens väg framåt är obeveklig men också påverkbar. Vi måste prata om de här sakerna och börja tänka annorlunda. På riktigt.
Googla på sökorden längre ned och du kommer att känna hur den digitala utvecklingskraften lägger sig som en förhöjd verklighet över dig. Ta emot den och omfamna den så slipper du peaka teknikstressen.
Framtiden skapar vi tillsammans med de beslut vi fattar nu.
Tommy Kaså
vice ordförande Musikerförbundet
Musikens positiva biverkningar, AI (artificiell intelligens), maskininlärning, musikrobotar, AIVA, Jukedeck, Shimon, Emily Howell, David Cope, Max Tegmark, Amy Webb, Sodatone, Flow Machines, Yours In Distress, Sebastian Lindroth-Ahl, Amper Music, turingtest, François Pachet, Lyrebird.
Nu är det dags att flytta fram positionerna i musikbranschen. I vår kommer Musikerförbundet att förhandla för att få fram bättre villkor för alla våra medlemmar. Svaren på nedanstående enkäter är viktiga för att förstå vilken utveckling du som står på scenen (musiker, artist, DJ, ljudtekniker m.m) vill se.
Passa på att ge både dig själv och musikbranschen en julklapp i år! Genom att värva en betalande medlem till Musikerförbundet får du en gratis månad på ditt medlemskap.
Workshopen ger utrymme för att dela och diskutera mer djupgående erfarenheter om turnéer och psykisk hälsa bland professionella musikkonstnärer i musikbranschen. Personliga eller mer specifika fall kommer att speglas, och psykologisk input tillhandahålls av Anne Löhr som är klinisk psykolog. Anne kommer också att ge råd om mer individuella, fallspecifika praktiska övningar och coachningsmetoder.