Det förslag om nya upphovsrättsliga bestämmelser som EU-parlamentets rättsliga utskott nyligen röstade igenom löser inte problemet med låga ersättningar till musiker och artister. Nu är det upp till Sveriges regering att driva på för digital ekonomisk rättvisa i musikbranschen.
Europaparlamentets rättsliga utskott har i dagarna röstat om nya upphovsrättsliga bestämmelser – det så kallade DSM-direktivet – som ska stärka kulturskaparnas möjligheter att få rättvist betalt för sitt arbete från de stora digitala aktörerna.
Ersättningarna för musiken som konsumeras på nätet blir en allt viktigare del av svenska musikers och artisters inkomster, men idag får de alldeles för lite betalt. De befinner sig i underläge när de ska hävda sina rättigheter gentemot de stora aktörerna som lagt den blomstrande digitala musikmarknaden under sig och tar det mesta av intäkterna från deras arbete.
För att stärka musikers och artisters möjlighet till rimlig ersättning när digitala aktörer tjänar pengar på deras musik är det nödvändigt med lagändringar. På sikt handlar det om hela branschens överlevnad – kulturskaparna måste kunna försörja sig för att fortsätta verka. Utan dem finns det inget innehåll att tjäna pengar på.
Ett nytt upphovsrättsdirektiv är därför välkommet men förslaget som röstats igenom är för kraftlöst och skjuter förbi målet.
Några förslag i DSM-direktivet innebär visserligen ett litet steg i rätt riktning. När maktbalansen är satt ur spel är det svårt för den svagare parten att teckna rimliga avtal och bristen på transparens gör det dessutom svårt att veta hur mycket pengar man har rätt till och varifrån. Därför är bestämmelserna som ska stärka upphovspersonernas ställning när de tecknar avtal och kraven på ökad transparens kring royaltyströmmarna lovvärda.
Det är också bra att plattformar som Youtube och andra aktörer som tjänar pengar på användargenererat innehåll ska teckna licensavtal med rättighetshavarna för att minska klyftan mellan ersättningarna som upphovspersoner, musiker och artister får och vad plattformarna tjänar.
Grundproblemet kvarstår dock: de digitala plattformarna betalar alldeles för lite till musiker och artister. Förslaget innehåller inte den obligatoriska rätt till ersättning som Musikerförbundet har arbetat för. Därför finns inga garantier för att våra medlemmar ska kunna få en rättvis ersättning för sitt arbete och problemet med låga ersättningar förblir olöst.
Förslaget, som nu ska förhandlas med EU-kommissionen och röstas igenom av hela Europaparlamentet, kan dock komma att ändras under processen. Den svenska regeringen och enskilda Europaparlamentariker kan påverka utformningen av upphovsrättsreformen för att förbättra villkoren för musiker och artister. Men även om detta skulle misslyckas ger förslaget i sin nuvarande utformning medlemsstaterna möjlighet att på egen hand införa en oavvislig rätt till ersättning.
”Musikerförbundet uppmanar Sveriges regering att säkra en rimlig ersättning genom att driva på för en oavvislig ersättningsrätt till oss musiker och artister”, säger förbundsordförande Jan Granvik.
Nu är det dags att flytta fram positionerna i musikbranschen. I vår kommer Musikerförbundet att förhandla för att få fram bättre villkor för alla våra medlemmar. Svaren på nedanstående enkäter är viktiga för att förstå vilken utveckling du som står på scenen (musiker, artist, DJ, ljudtekniker m.m) vill se.
Passa på att ge både dig själv och musikbranschen en julklapp i år! Genom att värva en betalande medlem till Musikerförbundet får du en gratis månad på ditt medlemskap.
Workshopen ger utrymme för att dela och diskutera mer djupgående erfarenheter om turnéer och psykisk hälsa bland professionella musikkonstnärer i musikbranschen. Personliga eller mer specifika fall kommer att speglas, och psykologisk input tillhandahålls av Anne Löhr som är klinisk psykolog. Anne kommer också att ge råd om mer individuella, fallspecifika praktiska övningar och coachningsmetoder.