Den 20 april träffade Musikerförbundet kulturminister Amanda Lind för att diskutera åtgärder kopplade till corona-krisen, men även arbetsmiljön på kulturinstitutionerna. Här följer de förslag Musikerförbundet förmedlade till kulturministern.
Nu har Corona-krisen slagit till mot livemusikscenen och regeringen har beslutat om ett antal åtgärder som delvis underlättar för aktiva inom musikbranschen. Men de träffar långt ifrån alla.
Vi tog våren 2019 kontakt med kulturdepartementet med anledning av de brister i arbetsmiljön som uppdagats bland annat kopplat till #metoo, vi vill även uppmärksamma på brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet inom ramen för den verksamhet som i många fall finansieras av statliga kulturmedel.
Vi vill under mötet med kulturdepartementet bidra till att finna adekvata lösningar på den kris som bland annat drabbat musiksektorn men också diskutera den ursprungliga frågan om problemen kring arbetsmiljöarbetet
A-kassan behöver få ett tydligt uppdrag att förenkla för musiker att försäkra sin inkomst. Idag stöter musiker på problem efter problem när de ska vända sig till a-kassan för att få hjälp. Flertalet problem är kopplade till att många musikers arbete sker genom korta anställningar, ofta via en enskild firma eller annan bolagsform. Några frågor som särskilt sticker ut och behöver hanteras är:
Att lägga företaget vilande
Det måste gå att lägga företaget ”semivilande” på så sätt att viss grundläggande administration får fortgå. Det är inte ändamålsenligt att en musiker som tillfälligt drabbats av total arbetslöshet pga corona-krisen förutom att tacka nej till kommande arbetsmöjligheter även ska säga upp försäkringar och abonnemang, stänga hemsida etc.. Om du tar in gage eller royalty i din enskilda firma så blir du utesluten från a-kassan. Frilansare måste få ett tillfälligt tillstånd att kunna fortsätta leta uppdrag under tiden de uppbär a-kassa så att de, när regeringens restriktioner lyfts, snabbt ska kunna återgå till sin normala verksamhet och börja försörja sig själv. Exempelvis har Finland nyligen beslutat att man får utföra administrativa uppgifter, men inte ta in intäkter i bolaget under tiden man uppbär a-kassa.
Uppehåll i arbetslöshetsersättningen
När branschen väl börjar återhämta sig så ska den försäkrade kunna börja arbeta stegvis tills verksamheten åter kan stå på egna ben.
Förenklad bedömning
Många frilansare har många olika arbetsgivare. A-kassan begär att den som ansöker om arbetslöshetsersättning ska redovisa arbetsgivarintyg för senaste årets arbete. Det blir i realiteten en orimlig administrativ börda både för den enskilde arbetsgivaren, men i synnerhet för den försäkrade. Istället bör det utförda arbetet kunna styrkas med redovisad/deklarerad inkomst och stickprov.
För många musiker så bedrivs verksamheten i två delar. Den ena delen handlar om lönekostnader. Den andra delen handlar om kringkostnader, varav några är rörliga och kopplade till t.ex. turnerandet, medan andra kringkostnader är fasta. Det kan vara fråga om avbetalning på musikutrustning. Nu när musikernas arbetsmarknad har kommit till ett stopp så håller inte längre kalkylerna för avbetalning av inköpt eller hyrd utrustning. Detta för med sig att musikernas verksamheter riskerar att försättas i konkurs. För att undvika detta så behövs likvida medel här och nu som musikerna kan efterfråga för att täcka sina kostnader. Dessa likvida medel kan tillgängliggöras i form av lån, men med de små marginaler som redan präglar branschen så finns det inget större utrymme för ökade räntekostnader.
Vi föreslår att regeringen beslutar att medge kulturföretag lån i storleksordningen motsvarande föregående års inbetalning av arbetsgivaravgifter och en räntefri återbetalningstid på tre år. Lånen får användas i syfte att klara redan ingångna avtal avseende kostnader för inventarier för kulturverksamheten.
Under corona-krisen så har vi sett ett stort antal initiativ där musiker med rätt kontakter kan genomföra streamade spelningar exempelvis på plattformen facebook. Ibland inför en betalande publik och ibland inför en publik som uppmanas att swisha sitt stöd. I syfte att stödja och utveckla denna modell med livestreaming av konserter och samtidigt säkerställa att de pengar som kommer in redovisas korrekt föreslår vi att regeringen inrättar ett livestreamingstöd.
Livestreamingstödet kan liknas vid kulturrådets befintliga arrangörsstöd, där ett belopp som täcker gagekostnaden kan erhållas av den musiker som deltar i en livestreamad konsert inför en betalande publik. En förutsättning för att erhålla stödet är att de erhåller godkännande på förhand samt att konsertens genomförande präglas av ett do-it-yourself-perspektiv, så att det inte är någon ytterligare part som ska tjäna pengar på musikerns eller artistens arbete. I den mån någon ytterligare part tillhandahåller en lokal eller teknik så kan inkomsten från biljettförsäljning fördelas jämnt mellan de inblandade till dess att kostnaderna är täckta. Därefter går överskottet till den självarrangerande musikern/bandet.
Med livestreamingstödet säkerställer vi att kollektivavtalets nivåer iakttas. Samt att det blir en lärprocess under tiden som marknaden byggs upp, vilket i sig också utvecklar nya affärsmodeller för landets kulturarbetare med livestreamade spelningar på nätet istället för på lokal.
Detta möjliggör också att upprätthålla en möjlighet för befolkningen att ta del av levande kultur trots social distansiering, som tillgängliggör levande kultur i mer glest befolkade områden.
Musikerförbundet stödjer Musikalliansens begäran om extra medel för att inte behöva gå vidare med uppsägningar. Uppsägningarna skulle enbart leda till ökade kostnader för a-kassorna, och att ett väl fungerande trygghetssystem för frilansare inom statliga kulturpolitikens område raseras. Bättre att samma belopp används för att hålla systemen igång under tiden krisen påverkar musikernas arbetsmarknad. Det innebär också att musikerna är redo att ta jobben när de väl kommer.
Musikerförbundet föreslår att regeringen beslutar att avsätta medel för ett tillfälligt kultur- och arbetsmarknadspolitiskt projekt under 2020-2021 för uppstart av Livemusik-alliansen. Den skall ha ett liknande uppdrag, struktur och funktion som den befintliga Musikalliansen, men målgruppen ska vara bredare än det statligt finansierade kulturområdet. Musikalliansen har visat sig vara en robust lösning för en yrkeskategori med normalt väldigt otrygga anställningsvillkor. Med Livemusik-alliansen kan stagehands, ljudtekniker, DJs och frilansmusiker inom hela liveområdet, dvs även den kommersiella sidan, få tryggare anställningsvillkor och tillgång till exempelvis kompetensutveckling och företagshälsovård på samma sätt som yrkeskategorier med längre anställningsåtaganden. Styrgrupp för denna allians bör hämtas från olika delar av livemusikscenen.
Coronakrisen har även visat på hur viktigt det är med intäkter från musikförsäljning. Musikförsäljningen består idag av 90% streaming, dvs. streaming är det totalt dominerande sättet som intäkter genereras ifrån när musik säljs. Härvid är det streamingplattformarna och skivbolagen som är vinnarna på dessa intäkter. Större artister lyckas förhandla till sig en låg royalty som beräknas efter att streamingplattformen och skivbolaget har tagit sitt. Ser man till de musiker som medverkar på inspelningar så får de ingen ersättning alls när musiken streamas.
Vi vill därför passa på att uppmärksamma kulturministern på vikten av att det blir en ändring på detta. Denna kris hade inte slagit så hårt ifall inte musiker hade haft intäkter ifrån när musik streamas, i dagsläget är musiker helt beroende av live-scenen, medan streaming enbart är en merit de kan sätta på sitt CV.
EU:s nya copyrightdirektiv (DSM-direktivet) öppnar upp en möjlighet för att ändra på denna situation. Det måste införas en oavvislig ersättningsrätt för musiker och artister som medverkar på inspelningar. Det är orimligt att kända musiker som medverkar på inspelningar som spelas miljontals gånger inte får en enda krona för detta. En sådan ersättningsrätt bör betalas av de plattformar som tillgängliggör musik och samlas in och delas ut av SAMI (Svenska artisters och musikers intresseorganisation).
Musikerförbundet har bildat en krisfond för att stöda de musiker, artister, stagehands, ljudtekniker etc. som trots regeringens åtgärder kvarstår i ekonomiska svårigheter. Fonden samlar in medel från allmänheten och organisationer och delar ut stipendier till behövande. På så sätt kan vi hjälpa drabbade att fördröja tidpunkten för att behöva sälja av sin egendom för att eventuellt komma i åtnjutande av försörjningsstöd. Spotify har dessutom anslutit sig till denna fond genom sitt projekt ”Spotify Covid-19 Music Relief” och matchar därigenom alla bidrag som kommer in till krisfonden. Vi föreslår att regeringen tilldelar denna fond en klumpsumma för nyss nämnda ändamål.
Vi ser att villkoren i kollektivavtal och arbetsrättslig lagstiftning åsidosätts och samverkan i arbetsmiljöarbetet har stora brister i den kulturverksamhet som ryms inom den statliga kulturpolitiken. Frilansande kulturarbetare vågar sällan eller aldrig säga ifrån i rädsla för att förlora arbete. Arbetsmiljölagen förordar att arbetsgivare och arbetstagare jobbat tillsammans för en god arbetsmiljö, men vissa institutioner ”missbrukar” lagens regleringar för att undvika samverkan med kulturarbetarnas fackförbund. Det måste ställas höga krav på arbetsplatser som vi gemensamt finansierar. Dessa arbetsplatser borde agera som förebilder för den svenska modellen.
Vi önskar att kulturdepartementet agerar för att:
Nu är det dags att flytta fram positionerna i musikbranschen. I vår kommer Musikerförbundet att förhandla för att få fram bättre villkor för alla våra medlemmar. Svaren på nedanstående enkäter är viktiga för att förstå vilken utveckling du som står på scenen (musiker, artist, DJ, ljudtekniker m.m) vill se.
Passa på att ge både dig själv och musikbranschen en julklapp i år! Genom att värva en betalande medlem till Musikerförbundet får du en gratis månad på ditt medlemskap.
Workshopen ger utrymme för att dela och diskutera mer djupgående erfarenheter om turnéer och psykisk hälsa bland professionella musikkonstnärer i musikbranschen. Personliga eller mer specifika fall kommer att speglas, och psykologisk input tillhandahålls av Anne Löhr som är klinisk psykolog. Anne kommer också att ge råd om mer individuella, fallspecifika praktiska övningar och coachningsmetoder.