Musiksveriges statistikrapport om musikbranschens omsättning under föregående år är här. Det är en upplyftande läsning fylld av ljusa siffror från en stabil ekonomi på uppgång. 2016 ökade intäkterna med 8 procent till nästan 10 miljarder. Men trots blomstringen får de flesta små ersättningar.

Rekordökning för livemusik

Av branschens omsättning 2016 utgjordes drygt hälften av konsertintäkter (55 procent). Upphovsrättsliga intäkter stod för en fjärdedel och 20 procent kom från inspelad musik. Av alla kategorierna var det konsertområdet som växte mest – med hela 14 procent, den största uppmätta ökningen någonsin på det området sedan kartläggningen började 2007. Arrangörernas höga kompetens, det stora utbudet av turnerande artister, världsstjärnor som ser Sverige som en attraktiv marknad och publikens vilja att betala bra för konsert- och festivalbiljetter är några förklaringar till livescenens rekordsiffror.

Rapporten drar också den försiktiga slutsatsen att turnéinkomsterna är en stor del av artisternas totala intäkter.

Musikmarknadens uppgång är stabil

Konsertsidan blomstrar, men även den digitala utvecklingen och det gynnsamma läget för export ligger bakom tillväxten och det är tydligt att musikmarknadens uppgång är en stabil trend. Sedan 2009 har den totala omsättningen ökat med hela 50 procent och varje år pekar siffrorna uppåt.

Framgångssaga för ett fåtal

Men skrapar man på framgångssagans yta ser man att den inte omfattar alla medverkande. Rapportförfattarna påpekar att guldregnet är koncentrerat till ett relativt litet antal kommersiella hits och varnar för att branschens hållbarhet riskerar att urholkas i det långa loppet.

Nödvändigt med stöd till mindre aktörer

Musikerförbundets ordförande Jan Granvik understryker att man måste tolka statistiken rätt.

”En rimlig slutsats, som politikerna måste ta till sig, är att det behövs utvecklade stödordningar för att säkra upp kvalitet och mångfald i de flesta genrer. Även de så kallat kommersiella. Det måste in mer pengar i systemet den vägen. Vi efterlyser kraftfulla kulturpolitiska insatser i form av ett finansiellt stödsystem anpassat för frilansare. Även de mindre aktörerna i arrangörsledet måste stärkas.

Marknadens tillväxt kan inte garantera ekonomisk stabilitet för musiker och artister i längden, när globaliseringen och digitaliseringen har skapat en superstar economy där några få tar i princip allt av det som är kvar när bolagen fått sin andel. Det är ett enormt glapp mellan fåtalet på toppen och resten av landets musikskapare.”