Vad är trygghet för dig? I senaste numret av Musikern sätter vi tryggheten under lupp. Stort tack till Staffan Ernestam och Bishat Araya som delar med sig av hur ni navigerar i trygghetssystemen och läs också om hur vi på Musikerförbundet på olika sätt jobbar för att öka tryggheten för dig som medlem.  

I min förra ledartext delade jag min syn på trygghet, där jag utnämnde mitt nätverk till byggsten nummer ett. I dessa ganska tuffa tider, skulle jag vilja fokusera på den byggstenen lite mer. Den råkar ju också vara själva grunden till facklig verksamhet.  

En styrka med Musikerförbundet är att vi samlas brett över genregränserna. Det ger oss en bra möjlighet att inspireras av olika upplägg och förutsättningar inom olika musikvärldar och förstå hur det funkar – och inte funkar – inom olika genrer. Det borde vi bli ännu bättre på. Här ser jag framför allt en del vattentäta skott mellan de som idag inte söker/beviljas kulturstöd och de som gör det.  

Emellanåt upplever jag en ”titta snett på varandra”-mentalitet som inte känns konstruktiv, utan snarare riskerar att på sikt stjälpa varandra. Det finaste exemplet på motsatsen läste jag i Expressen i sommar, då pop- och folksångerskan Sara Parkman kom ut som den främsta försvararen av symfoniorkestern, efter att Norrköpings kommunstyrelses ordförande Sophia Jarl (återigen) varit ute i media och vevat om att orkestrar borde stå mer på egna ben. Sara hjälpte till att visa på hur hela musiklivet är ett ekosystem, där studieförbund och kulturskolor är viktiga fundament för all sorts musik och att ett riktigt välfärdsland värdesätter och satsar stort på konst och kultur. Punkt.  

För egen del är jag inte oskyldig när det gäller att ha tittat snett genom åren. Jag var en av de som högljutt argumenterade för att Rikskonserter gjorde för lite för alla sina kulturpengar. Och jag har debatterat hårt för att kulturstöden ska fördelas jämnare mellan de stora institutionerna och det fria kulturlivet. Min erfarenhet är dock att när Rikskonserter helt lades ner 2011, så försvann en massa miljoner från musiken, för när vi bråkar och pratar skit om varandra inom sektorn, så behöver politikerna inte lyssna på någon av oss. Det man brukar kalla för att härska genom att söndra – när vi tävlar mot och baktalar varandra, så försvagas våra röster i debatten. Pengarna från Rikskonserter gick till något annat stort hål i statsbudgeten, kanske till ett gäng som lyckats hålla ihop bättre?  

Jag tror att rätt väg framåt är att fokusera på det vi kan komma överens om.

Låt inte våra beslutsfattare ställa oss emot varandra, vi behöver hålla ihop brett. Jag tror att rätt väg framåt är att fokusera på det vi kan komma överens om. Behöver villkoren i musikbranschen förbättras? Ja. Behövs det mer investeringar i en levande, mångfaldig livescen? Ja. Kan politiken satsa mer? Ja. Kan vi öka motivationen hos privata aktörer att bli en del av lösningen? Ja, det borde gå.  

På sida 24-25 delar jag min bild av svensk kulturpolitik här och nu, utifrån det jag har hört, sett och läst under hösten. Det finns mycket som oroar mig, men något som är glädjande är att regeringen just nu visar ett tydligt intresse för att göra något åt den orättvisa dansbandsmomsen. På sida 22-23 berättar vi om den kartläggning av branschen vi har sammanställt till kulturdepartementet, tillsammans med många skarpa hjärnor och hjärtan i branschen. 

Apropå samarbete och symfoniorkestrar, så var Musikerförbundet och Symf svenska värdar för den internationella federationen för musikerförbunds (FIM:s) orkesterkonferens, när den hölls i Sverige för första gången. Representanter från musikerförbund från världens alla kontinenter samlades i fyra dagar på Malmö Live och diskuterade relevanta ämnen – undrar du vilka? Läs Mattias Qvarsells samlade reflektioner på sida 28-29 . 

Jag vill också passa på att tacka alla ni över åttio personer som både fysiskt och digitalt närvarade på vårt stora snack om gager och konsten att ta betalt. Läs på sidan 26 om hur vår förbundsjurist Anton Gunnars arbetar i praktiken med att vi ska få betalt, särskilt när det uppstått problem på vägen. 

Karin Inde, förbundsordförande