Ett bandnamn är avgörande av många skäl. En anledning, som ofta inte uppmärksammas förrän det är försent, är att det är gruppens varumärke. Namnet i sig driver försäljningen av album, merchandise och konsertbiljetter. Men vad händer om bandet går skilda vägar? Vill det sig illa kan det uppstå infekterade tvister om vem som äger varumärket – och intäkterna, varnar Musikerförbundets jurist Anton Gunnars.
På samma sätt som ett band kan få ensamrätt till sina låtar, går det att med skydd av varumärkeslagen få ensamrätt till det varumärke man arbetat upp: bandnamnet.
En artists eller musikgrupps namn är viktigt, det är varumärket som deras musik sprids under. Man kan säga att låtarna är varor som bandet säljer under sitt varumärke. Det är alltså varumärket som drar publik, ökar antalet sålda album eller spelningar på Spotify och driver upp försäljningen av merchandise. En musikgrupps varumärke kan vara dess största ekonomiska tillgång – därför bör det också skyddas därefter!
Till skillnad från upphovsrättsligt skydd, som automatiskt träder ikraft för ett musikstycke när det har uppnått verkshöjd, måste ett varumärke registreras eller inarbetas. Enkelt uttryckt krävs det i princip att en betydande andel personer i landet som hör en låt ska veta vem som står bakom den för att inarbetning ska anses föreligga. Varukännetecknet kan även vara inarbetat i enbart en del av landet, och då gäller ensamrätten endast där.
Med andra ord är det inte alls klart att man uppnår skydd genom inarbetning. För att vara säker på att ingen annan ska kunna använda och dra fördel av ert varumärke är det därför bäst att registrera det hos Patent- och registreringsverket (PRV). Det ger skydd inom hela landet i tio år och denna skyddstid går i praktiken att förlänga hur många gånger som helst. Det finns även möjligheter att registrera varumärkesskydd inom hela Europa genom Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet EUIPO.
I musikbranschen är det dock inte ovanligt att nya grupper bildas och börjar skapa och sprida musik under ett bandnamn utan att registrera sitt varumärke eller klarera hur äganderättsförhållandet ska se ut. Det kan tyvärr leda till olika problem, framförallt om det uppstår oenighet i ett band – vem äger då rätten till varumärket? Finns det någon uttalad eller outtalad överenskommelse mellan medlemmarna? Bör det vara den person som tog initiativ till att starta bandet? Eller har alla varit lika involverade, tillsammans arbetat in varumärket och bedrivit gemensam verksamhet för att exploatera detta varumärke? Det går inte att ge ett direkt svar på de frågorna utan man måste se till samtliga omständigheter i det enskilda fallet.
För fyra år sedan hamnade Entombed i en tvist. Bandet bildades år 1989 av fyra personer, bl.a. Alexander Hellid och Lars-Göran Petrov. 2013 gick de skilda vägar. Kort därefter började två olika konstellationer av Entombed figurera. Hellid fortsatte med bandet Entombed tillsammans med två andra originalmedlemmar (som slutade vara aktiva på 2000-talet), medan Petrov spelade under namnet Entombed AD tillsammans med de nyare bandmedlemmarna.
I april 2013 ansökte Petrov om varumärkesregistrering av Entombed och tre veckor därefter gjorde Hellid samma sak. Petrovs registrering var den som gick igenom.
Hellid invände mot beslutet och menade dels att varumärket var inarbetat sedan 1989, dels att Petrov registrerat varumärket i ond tro. PRV höll dock fast vid registreringen. Men Hellid överklagade till Patent- och marknadsdomstolen som så sent som i maj 2017 dömde till hans fördel.
Ett annat fall är bandet When We Fall där en person blev utesluten ur gruppen. Bandmedlemmen i fråga gick därefter och varumärkesregistrerade bandnamnet i egen regi i syfte att förstöra bandets identitet, vilket han var nära att lyckas med. PRV godkände hans ansökan och registrerade varumärket.
Men de andra överklagade till Patentbesvärsrätten, där de lyckades bevisa att den varumärkessökande hade känt till att ett band med det aktuella namnet existerade och därmed agerat i ond tro. Registreringen upphävdes. Bandmedlemmen som registrerade varumärket närvarade dock inte vid prövningen. Om han gjort det och valt att yttra sig hade utgången kanske blivit en annan.
I ljuset av ovanstående exempel går det att konstatera att det inte alls är ovanligt att det uppstår tvister inom ett band och att konsekvenserna kan bli kännbara. Därför kan jag inte nog betona vikten av att redan i början reda ut hur både rättigheter och intäkter ska fördelas inom bandet. Kanske viktigast av allt är att dokumentera en sådan uppgörelse.
För varumärkets del ska ni helst registrera detta via PRV:s hemsida så fort ni bestämt bandnamn och då även skriva in vilka som ska vara rättighetsägare av det. Genom att göra så slipper ni bekymmer med eventuella varumärkesintrång och tvister er emellan.
Anton Gunnars
jurist Musikerförbundet
Nu är det dags att flytta fram positionerna i musikbranschen. I vår kommer Musikerförbundet att förhandla för att få fram bättre villkor för alla våra medlemmar. Svaren på nedanstående enkäter är viktiga för att förstå vilken utveckling du som står på scenen (musiker, artist, DJ, ljudtekniker m.m) vill se.
Passa på att ge både dig själv och musikbranschen en julklapp i år! Genom att värva en betalande medlem till Musikerförbundet får du en gratis månad på ditt medlemskap.
Workshopen ger utrymme för att dela och diskutera mer djupgående erfarenheter om turnéer och psykisk hälsa bland professionella musikkonstnärer i musikbranschen. Personliga eller mer specifika fall kommer att speglas, och psykologisk input tillhandahålls av Anne Löhr som är klinisk psykolog. Anne kommer också att ge råd om mer individuella, fallspecifika praktiska övningar och coachningsmetoder.